Inom ramen för ISAF genomförs nu en massiv utbildningsinsats i counterinsurgency, detta för att den nya strategin som tillämpas skall få stort genomslag. Den doktrin som används vid utbildning och vid genomförande är den amerikanska FM 3-24. Den bygger på flera andra doktriner, men är som egen helhet ny och relativt oprövad.Syftet med uppsatsen är att undersöka om faktorer i doktrinens operationslinjer bidrar till framgång. Detta görs genom att besvara frågan: I vilken utsträckning var det faktorer som framgår av FM 3-24 ?Logiska operationslinjer? som gav framgång vid försvenskningen av Skånelandskapen?Designen för undersökningen är en fallstudie, där operationslinjerna i doktrinen har översatts och operationaliserats och sedan jämförts med ett urval av litteratur om försvenskningen av Skånelandskapen.Resultatet stödjer att utifrån detta enskilda fall leder användandet av FM 3-24 operationslinjer till ökad sannolikhet för framgång.

Informationssäkerhet uppnås med hjälp av skyddsåtgärder. Det finns tre typer, administrativa, logiska och byggnadstekniska skyddsåtgärder. Administrativa skyddsåtgärder är skyddsåtgärder av administrativ typ, det vill säga regler och rutiner för vilka arbetsmoment som måste utföras och hur. Dessa regler och rutiner återfinns främst i en organisations informationssäkerhetspolicys och riktlinjer. Administrativa skyddsåtgärder kan fungera som ett komplement till logiska skyddsåtgärder men även som fristående skyddsåtgärder.

Uppsatsen utgår från en egen modell för att analysera det etiskt logiska sambandet mellan den normativa studien Copenhagen Consensus värdeideal, beslutsetik och etiska tradition. Modellen visar god överensstämmelse i metod och genomföran-dedelen av projektet, men visar inkonsekvens med avseende på den etiska tradi-tionen. Utifrån denna empiriska slutsats tar uppsatsen ett normativt grepp och kri-tiserar Copenhagen Consensus utifrån den etiskt logiska inkonsekvens som finns. Tillsammans med värdeteoretisk och vetenskapsteoretisk analys av projektet for-muleras kritik som rör främst dess resultat och faktiska frågeställning. Slutsatsen är att på grund av de etiskt logiska inkonsekvenserna samt nationalekonomins ve-tenskaps- och värdeteoretiska egenskaper lyckas inte Copenhagen Consensus be-svara en relevant frågeställning och ge ett användbart resultat.

Vårt arbete var att skriva en handledning för att studenter och lärare snabbt ska komma igång med programmet Altium Designer 6 och utvecklingskortet som Institutionen för Teknik och Naturvetenskap (ITN) har.Utrustningen som vi använt heter Altium Designer LiveDesign Evaluation Kit. Det är ett paket bestående av ett utvecklingskort som är försett med en FPGA-krets. FPGA (Field Programmable Gated Array) är en krets innehållande logiska komponenter.Denna krets kan man programmera till olika logiska funktioner med språket VHDL. För programmering används programmet Altium Designer 6 I vår handledning finns information om utvecklingskortet, lite om hur det hårdvarubeskrivande språket VHDL är uppbyggt.Rapporten innehåller sedan steg för steg beskrivningar av hur man går till väga för att programmera och provköra enklare VHDL-exempel från programmet Altium Designer 6. Allt för att man snabbt ska få grunderna så man kan skriva egna program..

Satskonnektion visar på de logiska sambanden mellan satserna i en text. En markör som markerar samband kallas för konnektiv. Denna markör fungerar som en ledtråd och hjälper läsaren att förstå de logiska sambanden i texten.Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om de mer erfarna skribenterna på gymnasiet använde färre konnektiver i sina texter än eleverna på högstadiet. Uppsatsen hade även ett delsyfte som handlade om att undersöka om det fanns några skillnader eller likheter i sättet att använda konnektionsbindning mellan högstadiet ? gymnasiet och mellan flickor ? pojkar.Materialet som utgjorde undersökningens grund var 40 elevtexter från de nationella proven i svenska.

Ett hot mot informationssäkerheten i datorbaserade system kan vara att användarna har ett lågt säkerhetsmedvetande. För att kunna upprätthålla ett högt säkerhetsmedvetande i informationssäkerhet så krävs det kunskap. Det är viktigt att ledningen tydligt visar sin inriktning i form av en IT- säkerhetspolicy. Ledningen bör utbilda sina användare i informationssäkerhet så att de kan hantera och följa de administrativa och logiska skydd som är nödvändiga för att upprätthålla ett högt säkerhetsmedvetande. Vi har i denna uppsats undersökt om offentlig sektor kan nå sitt mål med den säkerhetspolicy och utbildning i informationssäkerhet som ges till de anställda.

Syftet med denna observationsstudie är att belysa den diskrepans mellan elevassistenters yrkesroll och funktion som vi uppmärksammat ute på fältet men också i den tidigare forskningen. Studien baseras på observationer av 5 assistenter i den integrerade förskolan och skolan samt på en innehållsanalys av 16 stycken platsannonser på arbetsförmedlingens hemsida. Resultatet har analyserats utifrån ett systemteoretiskt och specialpedagogiskt perspektiv där de huvudsakliga analysverktygen har varit begreppen systemisk obalans och logiska nivåer. Analysen har visat att assistenten rör sig mellan olika logiska nivåer i skolans system. Detta kan vara en bidragande faktor till att otydligheten i assistentens yrkesroll är stor. Resultatet av den genomförda innehållsanalysen visar att de kompetenskrav arbetsgivarna eftersöker är diffusa och ger utrymme för tolkning.

Syftet med undersökningen var stt se om den grafritande miniräknaren bidrar till en ökad förståelse för matematik och om denna ökade förståelsen kan påverka elevers attityd till matematikämnet.Vi har gjort en litteraturstudie där vi studerat vad attityder och uppfattningar beror på, vilka attityder som finns hos både lärare och elever idag. Vi har dessutom studerat läroplaner för att se vad de säger om tekniska hjälpmedel i undervisningen. Genom att ta del av tidigare forskning inom området har vi fått en bild av de olika forskningsresultat som tidigare framkommit. Bland annat att matematiken i skolan uppfattas olika av elever och lärare. Lärarna framhäver problemlösning, förståelse och det logiska tänkandet, medan elever inte nämner de två sistnämda utan fokuserar på det logiska tänkandet, medan elever inte nämer de två sistnämda utan fokuserar på att matematik är mest räkning, regler och formler.Vår undersökning bestod av intervjuer med matematiklärare på en gymnasiskola.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Hans LandqvistExaminator: Rakel Johnson.

Denna rapport behandlar arbetet kring 3D-moduler med egyptiskt tema samt tillhörande guide till spelet Testament. Syftet var att skapa moduler som var lätta att anpassa och arbeta med, men samtidigt ha rum för god estetik och grafisk variation. I arbetet har en förstudie om forntida Egypten genomförts med bland annat Brier och Hobbs (1999) och Grönblom (2000) som referenser. Modulerna har genomgått testning utifrån Bryman (2001) med utgångspunkterna: variation, kombination och anpassning där testresultatet sedan analyserats. Tre frågeställningar ställdes upp som hjälp vid utvecklingen av modulerna och guiden.? Finns det något naturligt sätt att bryta ned en byggnad till logiska moduler?Svaret på frågeställningen är att logiska mått varit mer viktigt än eftersträvan att skapa logiska moduler.

Denna uppsats undersöker hur en operatörs mentala modell av en ikon med en bakomliggande komplex funktion ser ut. Som metod har intervju använts och undersökningen är av kvalitativ art. Resultatet visar att operatörerna generellt upplever att ikonerna fungerar i sitt sammanhang, så länge operatören har kunskap om maskinerna och hur de fungerar så upplever operatörerna ikonerna som logiska..

Föreliggande studies syfte är att vara en första byggsten i skapandet av ett praktiskt användbart tillvägagångssätt för interaktionsdesign som bygger på programmerad inlärning och tillämpad beteendeanalys. Litteraturstudier och logiska resonemang resulterade i en iterativ metod. Denna tillämpades sedan på fallet Dice Arena för att generera kunskap inför framtida utveckling av denna eller liknande metoder. Slutsatsen var att designmetoden är ofullständig men till viss del användbar. Designmetodens huvudsakliga bidrag var en sekvensdesign, en delmetod som strukturerade och tydliggjorde designuppgiften..

Problemet med hantering av fel vid informationsutbyte mellan system hos stora företag med komplex IT-arkitektur är bakgrunden till varför denna rapport har skrivits. Det primära företaget i denna studie har varit Sandvik AB.Typiska fel som kan uppstå i sådana sammanhang är så kallade logiska fel. Definitionen av ett logiskt fel är ett fel som påverkar processens funktionalitet vid utbyte av information mellan två eller flera system. Exempel på sådana fel är att ett visst system behöver en viss speciell information eller har vissa regler uppsatta för att kunna ta emot information från ett annat system. När det hänvisas till tekniska fel, så avses fel som kan uppstå i den tekniska infrastukturen.Problemet med logiska fel finner man mest i distribuerade system och i SOA-arkitektur där det finns en anledning till detta på grund av dess uppbyggnad och lösa kopplingar mellan system.

Vi har skapat en inspirationsbok. En inspirationsbok som egentligen består av två böcker i samma paket. Från ena hållet är det en bok fylld med illustrationer och konstverk som vi anser motiverar och inspirerar. Från det andra hållet är boken fylld av slumpbilder för att hjälpa unga kreatörer, designstuderande och allmänt den yngre formintresserade skaran med att komma bort från hjärnans logiska tänkande under en idéprocess. I denna textsamling kommer ni att kunna läsa om våran process.

För organisationer som hanterar känslig information är god informationssäkerhet en nödvändighet för att upprätthålla trovärdigheten och kunna bedriva verksamheten effektivt. Vi har därför valt att i denna uppsats undersöka hur statliga myndigheter som hanterar skyddsvärd information arbetar för att uppnå god informationssäkerhet. För att undersöka detta har vi gjort en fallstudie på två statliga svenska myndigheter där vi genom intervjuer och dokumentation har kartlagt hur myndigheterna skyddar sin information utifrån fysisk, logisk och administrativ säkerhet. Resultatet av undersökningen visar att myndigheterna skyddar sin känsliga information genom att använda sig av såväl administrativa och logiska som fysiska skyddsåtgärder. Undersökningen har också visat att myndigheterna till en tillfredsställande hög grad kan skydda den känsliga information de hanterar.